Nu har jag ju bara börjat med min viktresa, så jag är långt ifrån någon expert på detta. Men jag tänkte ändå skriva ner några punkter med tips på vad man kan tänka på om man beslutat sig för att gå ner i vikt.
Men som sagt; det är utifrån mina egna erfarenheter och inte något vetenskapligt jag läst.
Väg dig inte oftare än en (1) gång per vecka.
Egentligen tror jag det ultimata skulle vara att man inte vägde sig alls, utan bara använde måttbandet. Men går man ner i vikt är man ju oftast nyfiken på just vikten. Och det bästa skulle förmodligen vara om man vägde sig typ en gång per månad.
MEN om man är alldeles för nyfiken (som jag. Jag skulle aldrig klara av att vänta en hel månad) så tycker jag en gång i veckan är perfekt.
Att väga sig varje dag är bara dumt. Jag tror på allvar att det kan skada motivationen mer än det kan mata den. Det finns så mycket övriga faktorer som spelar in, att vikten kan gå så mycket upp och ner mellan en dag till en annan (utan att det faktiskt påverkar viktnedgångens helhet).
Från en dag till en annan kanske man gått ner 0,1 kg, 0,2 kg, man kanske stått stilla eller kanske till och med gått upp ett hekto o.s.v. På så sätt tror jag att man tappar motivationen ganska snabbt och man tänker att "det här fungerar inte/fungera så dåligt".
Tänk om man väger sig en gång i veckan och vågen istället visar -1,0kg istället för -0,1kg...
Vilket tror Du ger en bättre boost för både motivationen och självförtroendet?
Påbörja inte en viktresa om du inte känner dig motiverad.
Nu kan man ju självklart finna motivationen under resans gång, men det här är som sagt mina tips utifrån mina erfarenheter.
Om du påbörjar en viktresa och inte alls är motiverad kommer det förmodligen att bli platt fall ganska snart. Det kommer mest troligt att rinna ut i sanden och du är tillbaka där du började. Det har hänt mig otaliga gånger.
Och känner du att motivationen kommer krypande (eller slår till med full kraft) så börja NU, oavsett vilken veckodag det är eller vilken tid på året det är.
Om man då tänker "jag börjar på måndag" eller "jag börjar vid månadsskiftet", så kan motivationen hinna försvinna tills den dagen kommer. Fånga upp motivationen när den kommer; vänta inte.
Viktnedgång för DIN skull!
En viktig sak är att Din viktnedgång ska ske för DIN skull (hänger ihop med förra punkten).
Du ska aldrig gå ner i vikt för någon annans skull. Inte för föräldrar, syskon, mor -/farföräldrar, annan släkt, vänner, din pojkvän, din flickvän, din man/hustru, dina klasskompisar o.s.v.
Du ska göra det för en enda person, och det är Dig själv.
Jämför dig inte med andra.
Att läsa framgångshistorier och titta på medföljande bilder är en sak; det gör jag också, och jag tycker det hjälper motivationen på traven. MEN jämför dig inte med någon annan.
"Hen gick ner 30 kilo på ett halvår."
"Det har gått ett halvår; varför har inte jag gått ner 30 kilo?"
Vi är alla unika individer. Det finns inte två människor på jorden som är exakt likadana (jag drar inte in det här med enäggstvillingar i detta inlägg) vilket betyder att vi alla reagerar på olika sätt. Det som fungerar perfekt för Person 1 kanske inte alls fungerar för Person 2. Och det som inte gick överhuvudtaget för Person 1 fungerar klockrent för Person 2.
Och som exempel: Om två vänner påbörjar en viktresa samtidigt, äter samma mat, lika mycket mat och tränar lika mycket. När det gått en vecka kanske den ena gått ner 2 kg och den andra "bara" 1 kg. Och det betyder inte att den personen gjort något fel, utan det är bara det att vi är alla olika. Vi är unika individer.
Vilket, om vi tänker på det, faktiskt är rätt så coolt! Det tycker i alla fall jag :-)
Du måste leva också!
Du går ner i vikt för att leva - du lever inte för att gå ner i vikt.
Känns det outhärdigt att tänka tanken att du från och med nu "aldrig ska äta något onyttigt igen"?
Det är inget fel med att ibland ha dagar då du faktiskt tillåter dig själv att äta sådant som är "förbjudet" i vardagen. Det kan vara t.ex. en gång i veckan, en gång i månaden, vid speciella tillfällen eller liknande. Du känner dig själv bäst, hur ofta du kan släppa på restriktionerna.
Naturligtvis är det svårare om man t.ex. är sockerberoende. Det är som med allt annat beroende; släpper man lite grann på kontrollen halkar man tillbaka på ruta ett igen.
Men som jag skrev; du känner dig själv bäst och vet vad som är bäst för just Dig.
